Daniel 4:36

Svenska Bibel

span data-lang="swe" data-trans="sve" data-ref="dan.4.1" class="versetxt"> Jag, Nebukadnessar, satt i god ro i mitt hus och levde lycklig i mitt palats. Då hade jag en dröm som förskräckte mig; jag ängslades genom drömbilder på mitt läger och genom en syn som jag såg. Därför gav jag befallning att man skulle hämta alla de vise i Babel till mig, för att de skulle säga mig drömmens uttydning. Så kommo nu spåmännen, besvärjarna, kaldéerna och stjärntydarna, och jag förtäljde drömmen för dem, men de kunde icke säga mig dess uttydning. Slutligen kom ock Daniel inför mig, han som hade fått namnet Beltesassar efter min guds namn, och i vilken heliga gudars ande är; och jag förtäljde drömmen för honom sålunda: »Beltesassar, du som är den överste bland spåmännen, du om vilken jag vet att heliga gudars ande är i dig, och att ingen hemlighet är dig för svår, säg mig vad jag såg i min dröm, och vad den betyder. Detta var den syn jag hade på mitt läger: Jag såg i min syn ett träd stå mitt på jorden, och det var mycket högt. Ja, stort och väldigt var trädet, och så högt att det räckte upp till himmelen och syntes allt intill jordens ända. Dess lövverk var skönt, och de bar mycken frukt, så att det hade föda åt alla. Markens djur funno skugga därunder, och himmelens fåglar bodde på dess grenar, och allt kött hade sin föda därav. Vidare såg jag, i den syn jag hade på mitt läger, huru en helig ängel steg ned från himmelen. Han ropade med hög röst och sade: 'Huggen ned trädet och skären av dess grenar, riven bort dess lövverk och förströn dess frukt, så att djuren som ligga därunder fara sin väg och fåglarna flyga bort ifrån dess grenar. Dock må stubben med rötterna lämnas kvar i jorden, bunden med kedjor av järn och koppar, bland markens gräs; av himmelens dagg skall han vätas och hava sin lott med djuren bland markens örter. Hans hjärta skall förvandlas, så att det icke mer är en människas, och ett djurs hjärta skall givas åt honom, och sju tider skola så gå fram över honom. Så är det förordnat genom änglarnas rådslut, och så är det befallt om denna sak av de heliga, för att de levande skola besinna att den Högste råder över människors riken och giver dem åt vem han vill, ja, upphöjer den lägste bland människor till att härska över dem.' Sådan var den dröm som jag, konung Nebukadnessar, hade. Och du, Beltesassar, må nu säga uttydningen; ty ingen av de vise i mitt rike kan säga mig uttydningen, men du kan det väl, ty heliga gudars ande är i dig.» Då stod Daniel, som också hade namnet Beltesassar, en stund häpen, uppfylld av oroliga tankar. Men konungen tog åter till orda och sade: »Beltesassar, låt icke drömmen och vad den betyder förskräcka dig. Beltesassar svarade och sade: »Min herre, o att drömmen gällde dem som hata dig, och dess betydelse dina fiender! Trädet som du såg, vilket var så stort och väldigt och så högt att det räckte upp till himmelen och syntes över hela jorden, och som hade ett så skönt lövverk och bar mycken frukt, så att det hade föda åt alla, trädet under vilket markens djur bodde, och på vars grenar himmelens fåglar hade sina nästen, det är du själv, o konung, du som har blivit så stor och väldig, du vilkens storhet har vuxit, till dess att den har nått upp till himmelen, och vilkens välde sträcker sig till jordens ända. Men att konungen såg en helig ängel stiga ned från himmelen, vilken sade: 'Huggen ned trädet och förstören det; dock må stubben med rötterna lämnas kvar i jorden, bunden med kedjor av järn och koppar, bland markens gräs; av himmelens dagg skall han vätas och hava sin lott med markens djur, till dess att sju tider hava gått fram över honom', detta betyder följande, o konung, och detta är den Högstes rådslut, som har drabbat min herre konungen: Du skall bliva utstött från människorna och nödgas bo ibland markens djur och äta gräs såsom en oxe och vätas av himmelens dagg; och sju tider skola så gå fram över dig, till dess du besinnar att den Högste råder över människors riken och giver dem åt vem han vill. Men att det befalldes att trädets stubbe med rötterna skulle lämnas kvar, det betyder att du skall återfå ditt rike, när du har besinnat att det är himmelen som har makten. Därför, o konung, må du låta mitt råd täckas dig: gör dig fri ifrån dina synder genom att göra gott, och ifrån dina missgärningar genom att öva barmhärtighet mot de fattiga, om till äventyrs din lycka så kunde bliva beståndande.» Allt detta drabbade också konung Nebukadnessar. Tolv månader därefter, när konungen en gång gick omkring på taket av det kungliga palatset i Babel, hov han upp sin röst och sade: »Se, detta är det stora Babel, som jag har byggt upp till ett konungasäte genom min väldiga makt, min härlighet till ära!» Medan ordet ännu var i konungens mun, kom en röst från himmelen: »Dig, konung Nebukadnessar, vare det sagt: Ditt rike har blivit taget ifrån dig; du skall bliva utstött från människorna och nödgas bo ibland markens djur och äta gräs såsom en oxe; och sju tider skola så gå fram över dig, till dess du besinnar att den Högste råder över människors riken och giver dem åt vem han vill.» I samma stund gick det ordet i fullbordan på Nebukadnessar; han blev utstött från människorna och måste äta gräs såsom en oxe, och av himmelens dagg vättes hans kropp, till dess att hans hår växte och blev såsom örnfjädrar, och till dess att hans naglar blevo såsom fågelklor. Men när tiden var förliden, upplyfte jag, Nebukadnessar, mina ögon till himmelen och fick åter mitt förstånd. Då lovade jag den Högste, jag prisade och ärade honom som lever evinnerligen, honom vilkens välde är ett evigt välde, och vilkens rike varar från släkte till släkte, honom mot vilken alla som bo på jorden äro att akta såsom intet, ty han gör vad han vill både med himmelens här och med dem som bo på jorden, och ingen kan stå emot hans hand eller säga till honom: »Vad gör du?» Så fick jag då på den tiden åter mitt förstånd, och jag fick tillbaka min härlighet och glans, mitt rike till ära; och mina rådsherrar och stormän sökte upp mig. Och jag blev åter insatt i mitt rike, och ännu större makt blev mig given. Därför prisar nu jag, Nebukadnessar, och upphöjer och ärar himmelens konung, ty alla hans gärningar äro sanning, och hans vägar äro rätta, och dem som vandra i högmod kan han ödmjuka.

Bible Verse Review
  from Treasury of Scripure Knowledge

my reason: Every thing was fulfilled that was exhibited in the dream and its interpretation; and God so ordered it in his providence, that Nebuchadnezzar's counsellors and lords sought for him and gladly reinstated him in his kingdom. It is confidently believed that he was a true convert, and died in the faith of the God of Israel. Daniel 4:34

mine: Daniel 4:15, Daniel 4:16, Daniel 4:32, 2 Chronicles 33:12, 2 Chronicles 33:13

added: 1 Samuel 2:30, Job 13:12, Proverbs 22:4, Matthew 6:33, 2 Corinthians 4:17

Reciprocal: Esther 1:4 - excellent Daniel 7:4 - and a

Gill's Notes on the Bible

At the same time my reason returned unto me,.... Or, "my understanding" q; this he repeats, not only to express the certainty of it, but the sense he had of the greatness of the favour, and of which what he said at this time is a full proof:

and for the glory of my kingdom mine honour and brightness returned unto me: or "form" r, as the Septuagint; his majestic form, that royal majesty, that appeared in his countenance formerly, returned again; which graced him as a king, and made for the glory of his kingdom, and the administration of his office. Jarchi renders it, "and to the glory of my kingdom I returned"; and to the same purpose the Septuagint, Vulgate Latin, and Arabic versions. This whole clause is wanting in the Syriac version. Jarchi interprets "brightness" of the form of his countenance; and Jacchiades of the light of it, the sparkling lustre and majesty of it. A strange change and alteration this!

And my counsellors and my lords sought unto me; who very likely had the administration of government in their hands during this time; and as the dream, and the interpretation, were publicly known, and they had seen the first part of it fulfilled in the king's madness and miserable state, they had reason to believe the latter part also, and therefore waited for the accomplishment of it at the end of seven years; when they sought for him, and sought unto him, very probably by the direction of Daniel, who was at the head of them; and this may be the reason why another prince was not set upon the throne, because they expected his return to it at the expiration of these years; and in the mean while held the reins of government in their own hands, but now delivered them up to him:

and I was established in my kingdom; as Daniel had told him, in the interpretation of his dream, that his kingdom should be sure to him, Daniel 4:26:

and excellent majesty was added unto me; or, more majesty s; he had more honour and grandeur than he had before; more respect was shown him, and homage paid him: his latter end, like Job's, was greater than his beginning.

q מנדעי "intellectus meus", Cocceius, Michaelis. r זיוי, η μορφη μου, Sept.; "forma mea", Tigurine version, "figura mea", Munster. s רבו יתירא "magnificentia amplior", Pagninus, Montanus; "amplitudo major", Junius Tremellius "magnificentia major", Piscator; "majestas amplior seu major", Michaelis.

Barnes' Notes on the Bible

At the same time my reason returned unto me - Showing that he regarded himself as having been insane.

And for the glory of my kingdom - That is, his restoration to the exercise of his reason contributed to the glory of his kingdom, either by the acts of justice and beneficence which he intended should characterize the remainder of his reign, or by his purpose to reform the abuses which had crept into the government while he was deprived of his reason, or by his determination to complete public works which had been purposed or commenced before his affliction.

Mine honor and brightness returned unto me - Evidently referring to his intellect. He was again restored to that strength and clearness of understanding by which, before his affliction, he had been able to do so much for the glory of his kingdom.

And my counselors and my lords sought unto me - As they had done formerly. During his state of mental alienation, of course, the great lords of the empire would not resort to him for counsel.

And excellent majesty was added unto me - Majesty and honor appropriate to my state, instead of the treatment incident to the condition of a maniac; Theodotion renders this, “and greater majesty was added to me.” It is by no means improbable that additional honor would be conferred on the recovered monarch.

Clarke's Notes on the Bible

Verse Daniel 4:36. My reason returned — Every thing was fulfilled that was exhibited by the dream and its interpretation. It is very likely that this unfortunate king had so concealed himself that the place of his retreat was not found out; and the providence of God had so watched over every thing, that, on his return to his palace, he found his counsellors and his lords, who received him gladly, and cleaved to and served him as they had formerly done.